Mitt i allt tentaplugg inför den sista tentan för detta skolåret så hinner jag tänka lite över att jag snart gått två år på högskolan i Halmstad. Jag har alltså snart bott här i två hela år. Det är så knäppt att något man inte ens trodde skulle hända och något som kändes så läskigt och jobbigt har paserat med 2 år och jag klarar av det okej.
Jag åkte ner hit, 90 mil söder om Östersund, för att främst ge golfen en riktigt chans men också för att plugga i 4 år. Men tänk så mycket mer jag fått. Vänner jag är säker på att jag kommer ha livet ut, träning i världsklass, minnen som jag aldrig någonsin kommer glömma och en underbar pojkvän som jag mest troligt aldrig hade mött annars.
Jag funderar ofta på vem jag hade vart idag och vad jag hade haft för mig om jag inte packat ihop mitt lilla rum i min ännu mindre bil och flyttat hit ner, jag vet inte, men jag tror inte jag ser ett liv jag hade velat ha. 4 år som jag önskade skulle gå fort är nu mera 2 år jag önskar skulle vara resten av mitt liv, jag vet att detta är en miljö jag trivs i trots att det ibland känns förjävligt, jag försöker suga i mig varje sekund av vardagen även fast man ibland stressar igenom den för att den ska ta slut.
Detta får mig att tänka på alla de saker man sagt nej jag vill inte åt eller alla det saker man vart rädd att pröva för man inte vågat, hade någon av dem sakerna gett mig lika mycket som det här? Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag är mig själv evigt tacksam för att jag tog mig i kragen och lämnade allt vad jag kände till om vardagen och tog mig hit ner.
0 kommentar(er)
