Återigen i Halmstad efter att ha hämtat ny energi hemma i Östersund. Det finns inget som ger mig så mycket glädje som min familj, mina vänner och att bara få vara där man hör hemma.
I helgen pratade jag med en gammal vän som just flyttat upp till Östersund igen, han sa "Jag fick rysningar när jag flyg in över Östersund, man ser alla dessa platser och alla minnen man har, visst kommer alltid detta vara vårt hem?" ja, precis så är det.
Det är så sjukt att man kan bilda så starka band med vissa människor, människor man känt nästan hela sitt liv men också människor som man bara känt i något år. Efter en vecka hemma i Östersund så känner jag mig så himla tacksam för de fantastiska människor jag har i mitt liv som för alltid komma ligga mig väldigt varmt om hjärtat, oavsett hur lång tid det går mellan gångerna vi ses är det lika underbart när man väl gör det. Ibland så önskar man att man kunde spola tillbaka tiden tills när man träffade dessa människor dagligen, men jag är egentligen bara så tacksam över att de finns kvar i mitt liv än idag och tack vare att tiden inte står stilla har jag mött vänner för livet här nere med.
Ni, mina vänner, ni gör mig och det älskar jag er verkligen för.
Ni, mina vänner, ni gör mig och det älskar jag er verkligen för.
0 kommentar(er)
